Beer and Hymns

  1. No livnar det i lundar

No livnar det i lundar, no lauvast det i li.
Den heile skapning stundar no fram til sumars tid.

Det er vel fagre stunder når våren kjem her nord,
og atter som eit under nytt liv av daude gror.

Du vår med ljose dagar, med lengtning, liv og song!
Du spår at Gud oss lagar ein betre vår ein gong.

Då me med vigsla tunga, med kjærleik heil og klår,
alt utan brest og sprunga skal lova Herren vår.

  1. Blott en dag                                      

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas da?
Han som bär for mig en Faders hjärta,
giver ju at varje nyfoödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Själv han är mig alla dagar nära,
for var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Att sin dyra egendom bevara,
denna omsorg har han lagt på sig.
“Som din dag, sa skall din kraft ock vara, ”
detta löfte gav han mig.

Hjalp mig da att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst forspilla,
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.

  1. Alltid freidig når du går

Alltid freidig når du går
vei-er Gud tør kjenne,
selv om du til målet når
først ved verdens ende!

Aldri redd for mørkets makt!
Stjerne-ne vil lyse;
med et Fader-vår   i  pakt
skal du ald-ri gyse.

Mellomspill:

Kjemp for alt hva du har kjært,
dø om så det gjelder!
Da er livet ei så svært,
døden ikke heller.

  1. Å leva, det er å elska»

Å leva, det er å elska
det beste di sjel fekk nå;
å leva, det er i arbeid
mot rikar–e mål å trå.

Å leva, det er i livet
å finna det største verd;
å leva, det er å vinna
til sanning i all si ferd.

Å leva, det er å leggja
all urett og lygn i grav;
å leva, det er som havet
å spegla Guds himmel av.

  1. Bred Dina Vida Vingar

Bred Dina Vida Vingar,
O Jesus Över Mig
Och Låt Mig Stilla Vila,
I Ve Och Väl Hos Dig
Bli Du Min Ro, Min Starkhet,
Min Visdom Och Mitt Råd
Och Låt Mig Alla Dagar
Få Leva Av Din Nåd

Förlåt Mig Alla Synder,
Mig Rena I Ditt Blod
Giv Mig Ett Heligt Sinne,
En Vilja Ny Och God
Tag I Din Vård Och Hägnad
Oss Alla, Stora, Små
Och Låt I Frid Oss Åter
Till Nattens Vila Gå.

  1. Där rosor aldrig dör

Till en stad jag är på vandring,
Synden där är utanför.
Livets träd står där i blomning,
Där som rosor aldrig dör.

Ref.
Där skall rosor aldrig falna,
Ingen frostnatt dem forstör.
Till en stad jag är på vandring,
Dit där rosor aldrig dör.

Svårigheter här vi möta.
Satans snaror här förför.
Inga frestelser i staden,
Där som rosor aldrig dör.

Ref.
Där skall rosor aldrig falna,
Ingen frostnatt dem forstör.
Till en stad jag är på vandring,
Dit där rosor aldrig dör.

Nära, kära är hos Jesus,
Skaror sjunger nu i kör.
Väntar på att jag skall komma,
Dit där rosor aldrig dör.

Ref.
Där skall rosor aldrig falna,
Ingen frostnatt dem forstör.
Till en stad jag är på vandring,
Dit där rosor aldrig dör.

  1. Deg være ære                                        

Deg være ære, Herre over dødens makt
Evig skal døden være Kristus  underlagt
Lyset fyller haven se, en engel kom
Åpnet den stengte gra – ven, Jesu grav er tom!

Omkved:
Deg være æ – re, Herre over dødens makt
Evig skal døden være  Kristus underlagt

Se, Herren lever! Salig morgenstund
Mørkets makter bever. Trygg er troens grunn
Jubelropet runger: Frelseren er her!
Pris Ham, alle tunger; Kristus Herre er!

Omkved:
Deg være ære, Herre over dødens makt
Evig skal døden være Kristus underlagt

Frykt ikke mere. Evig er Han med
Troens øye ser det:   Han gir liv og fred
Kristi navn er ære,  seier er Hans vei
Evig skal Han regjere, aldri frykter jeg

Omkved:
Deg være ære, Herre over dødens makt
Evig skal døden være  Kristus underlagt 

  1. Den fyste song

Den fyste song eg høyra fekk,
var mor sin song ved vogga,
Dei mjuke ord til hjarta gjekk,
dei kunne gråten stogga.

Dei sulla meg så underleg,
så stilt og mjukt te sova,
dei synte meg ein fager veg,
opp frå vår vesle stova.

Den vegen ser eg enno tidt,
når eg fær auga kvila;
der stend ein engel, smiler blidt,
som berre ei kan smila.

Og når eg sliten trøytnar av
i strid mot alt som veilar,
eg høyrer stilt frå mor si grav
den song som all ting heilar.

  1. Nærmere deg min Gud

Nærmere deg, min Gud, nærmere deg,
om det et kors enn er som løfter meg.
Synes meg veien trang, er det dog all min sang:
Nærmere deg min Gud, nær – mere deg.

Vandrer jeg viden om, solen går ned,
mørkt blir det, kun en sten å hvile ved.
I mi – ne drømmer jeg finner til deg dog vei,
Nærmere deg min Gud, nær – mere deg.

Stigen jeg skuer reist mot himlen opp.
Englene ferdes der til høyest’ topp.
Nå – de er all din vei, oppad den fører meg,
Nærmere deg min Gud, nær – mere deg.

Derfor med våkent sinn fullt av din pris
bygger et Betel jeg på Jakobs vis.
I mi – ne sorger jeg ønsker meg nær til deg,
Nærmere deg min Gud, nær – mere deg.

Høyt over stjerners hær sti-ger min sjel.
Herre, du evig er min lodd og del.
Tung el – ler lett min gang, all – tid det blir min sang:
% Nærmere deg min Gud, nær – mere deg. %

  1. Navnet Jesus, blekner aldri

Navnet Jesus, Blekner aldri
Tæres ei av tidens tann
Navnet Jesus, det er evig
Ingen det utslette kan
Det har bud til unge, gamle
Skyter stadig friske skudd
Det har evne til å samle
Alle sjeler inn til Gud

Navnet Jesus må jeg elske
Det har satt min sjel i brann
Ved det navnet fant jeg frelsen
intet annet frelse kan

Jesu navn hvor skjønt det klinger
La det runge over jord
Intet annet verden bringer
Håp og trøst som dette ord
For det navn må hatet vike
For det navn må ondskap fly
Ved det navn skal rettferds rike
Skyte friske skudd på ny

Navnet Jesus må jeg elske
Det har satt min sjel i brann
Ved det navnet fant jeg frelsen
intet annet frelse kan

Midt i nattens mørke blinker
som et fyrlys Jesu navn
og hver håpløs seiler vinker
inn til frelsens trygge havn
og når solen ei mer skinner
Jesu navnet lyser enn
Da den frelste skare synger
Høyt dets pris i himmelen

Navnet Jesus må jeg elske
Det har satt min sjel i brann
Ved det navnet fant jeg frelsen
intet annet frelse kan

  1. Gje meg handa di, ven

Gje meg handa di, ven, når det kveldar,
det blir mørkt og me treng ei hand.
Lat dei ljose og venlege tankar
fylgja oss inn i draumars land.

Lat varmen frå ein som er glad i deg
tenne stjerner i mørkaste natt.
Gje meg handa di, ven, når det kveldar,
det blir mørkt og me treng ei hand.

Varme tankar og hender som trøystar
er som sol over frosen jord.
Kjenna varmen frå ein som er nær deg
gjev langt meire enn store ord

Lat varmen frå ein som er glad i deg
tenne stjerner i mørkaste natt.
Gje meg handa di, ven, når det kveldar,
det blir mørkt og me treng ei hand

Mellomspill

Lat varmen frå ein som er glad i deg
tenne stjerner i mørkaste natt.
Gje meg handa di, ven, når det kveldar,
det blir mørkt og me treng ei hand.

  1. Milde Jesus, dine hender

Milde Jesus, dine hender
La du kjærlig på de små.
Og du sa til dine venner
at til deg skal barna gå.
Selv du ble til herrens tempel
en gang båret av din mor.
La meg minnes ditt eksempel
når jeg hører dine ord.

Du til dåpen lot meg kalle
Da jeg var en liten knopp.
Skal jeg visne, skal jeg falle?
Hjelp meg du å vokse opp!
Hjelp meg du å tidlig lære
og å elske Herrens ord,
slik at jeg blant dine kjære
kan få knele ved ditt bord!

Når jeg så skal ut i verden,
aldri jeg alene er.
Farer truer oss på ferden,
men jeg vet at du er nær.
Trygt skal dine hender bære
meg og søsken, far og mor.
La oss evig sammen være,
vi som var det her på jord!

  1. Amazing grace     (Forbløffende nåde/ynde)

Amazing grace, how sweet the sound
That saved a wretch like me.
I once was lost, but now I’m found
Was blind, but now I see.

‘Twas Grace that taught my heart to fear
And grace my fears relieved.
How precious did that Grace appear
The hour I first believed.

Throught many dangers toile and snare
We have already come
‘Twas Grace that brought us save that far
and Grace will lead us home.

When we’ve been there ten thousand years
Bright shining as the sun,
We’ve no less days to sing God’s praise
Then when we first begun.

Amazing grace, how sweet the sound
That saved a wretch like me.
I once was lost, but now I’m found.
Was blind, but now I see.

  1. Pärleporten

Som en härlig gudomskälla,
rik och mäktig, djup och stor
är den kärlek, nåd och sanning,
som I Jesus hjärta bor.

Ref.
Han har öppnat pärleporten,
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig,
och bevarat mig som sin.

Under över alla under,
allt förlet han mig en gång.
Om hans underbara godhet,
glad jag sjunger nu min sång.

Ref.
Ja tenk at,
Han har öppnat pärleporten,
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig,
och bevarat mig som sin.

När en gång I livets morgon,
till den gyline port jag når,
då för Jesus stora kärlek,
ock för mig den öppen står.

Ref.

% Ja tenk at,
Han har öppnat pärleporten,
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig,
och bevarat mig som sin. %

  1. TENN LYS

Tenn lys !
Et lys skal brenne for denne lille jord.
Den blanke himmelstjerne, der vi og alle bor.
Må alle dele håpet så gode ting kan skje.
Må jord og himmel møtes. Et lys er tent for det.

Tenn lys !
To lys skal skinne for kjærlighet og tro,
for dem som viser omsorg og alltid bygger bro.
Må fanger få sin frihet og flyktninger et hjem.
Tenn lys for dem som gråter og dem som trøster dem.

Tenn lys!
Tre lys skal flamme for alle som må sloss.
For rettferd og for frihet. De trenger hjelp av oss.
Må ingen miste motet før alle folk er ett.
Tenn lys for dem som kjemper for frihet og for rett.

Tenn lys !
Nå stråler alle de fire lys for ham
som elsker alt som lever, hver løve og hvert lam.
Tenn lys for himmelkongen som gjeterflokken så.
Nå møtes jord og himmel i barnet lagt på strå.

  1. Kjærlighet fra Gud

Kjærlighet fra Gud springer like
ut som en kilde klar og ren.
I dens stille bunn, i dens dype grunn
gjemmes livets edelsten.

Kjærlighet fra Gud som en yndig brud
kommer smykket til oss ned.
Lukk kun opp din favn, kom i Jesu navn,
himlen bringer den jo med.

Kjærlighet fra Gud er det store bud,
er det eneste jeg vet.
Bli i kjærlighet og du har Guds fred,
for Gud selv er kjærlighet.

  1. Jag har hört om en stad (ovan molnen)

Jag har hørt om en stad oven molnen,
ovan jordiska, dimhöljda länder,
jag har hört om dess solljusa stränder,
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag högt måste sjunga!
Halleluja! Jag går til den staden!
Om än stegen bli trötta och tunga,
bär det uppåt och hemåt än då.

Jag har hört om ett land utan tårar,
Utan sorg, utan nöd, utan strider,
Och där ingen av sjukdommer lider,
Och en gång, tänk, en gång är jag där!
Halleluja! Där fröjdas vi alla!
Halleluja! Vart tvivel försvunnit!
Aldrig mer skall jag stappla och falla,
Jag är framme, ja, hemma hos Gud.

Jag har hört om den snövita dräkten
Och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
Och en gång, tänk, en gång är jag där!
Halleluja! Jag fröjdas i anden,
Jag kan höra den himmelska sången.
Och det sliter i jordiska banden,
%Ty jag vet, jag skall snart vara där.%

  1. EG SER

Eg ser at du er trøtt,
men eg kan ikkje gå alle skritta for deg.
Du må gå de sjøl,
men eg vil gå de med deg.
Eg vil gå de med deg.

Eg ser du har det vondt,
men eg kan ikkje grina alle tårene for deg.
Du må grina de sjøl,
men eg vil grina med deg.
Eg vil grina med deg.

Eg ser du vil gi opp,
men eg kan ikkje leva livet for deg.
Du må leva det sjøl,
men eg ve leva  med deg.
Eg ve leva  med deg.

Eg ser at du er redd,
men eg kan ikkje gå i døden for deg.
Du må smaka han sjøl,
men eg gjer død til liv for deg.
Eg gjer død til liv for deg.
Eg gjer død til liv for deg.
Eg har gjort død til liv for deg.

  1. O Store Gud                                                

O store Gud, når jeg i undring aner
hva du har skapt i verden ved ditt ord,
ser universet med de mange baner
og vet alt liv oppholdes ved ditt bord;

Da bryter lovsang ifra sjelen ut:
O store Gud, o store Gud!
Da bryter lovsang ifra sjelen ut:
O store Gud, o store Gud!

Når jeg i Skriften ser de mange under
som Gud har gjort fra første Adams tid,
og ser hvor trofast Herren alle stunder
Har ført sitt folk igjennom livets strid;

Å når jeg så vet, at Kristus lot seg føde,
ja, at han gikk omkring og gjorde vel
Inntil han sonet verdens synd og døde
og oppsto for å frelse hver en sjel

Da bryter lovsang ifra sjelen ut:
O store Gud, o store Gud!
Da bryter lovsang ifra sjelen ut:
O store Gud, o store Gud!

Når så til slutt hvert tidens slør må falle,
og troens mål er nådd, så jeg får se,
vil evighetens klokker sjelen kalle
for tronen mellom skaren hvit som sne;
Da bryter lovsang ifra sjelen ut:
O store Gud, Takk store Gud!

Da bryter lovsang ifra sjelen ut:
Takk store Gud, Takk store Gud!
Takk store Gud, Takk store Gud!

  1. LYS OG VARME

Når mørke no har sænka sæ,
går æ stillt igjennom rommet
Å følelsan dæm slit i mæ,
ka vil fremtida gi?
Å den arven vi har gitt dæ
kainn vær tung å ta me sæ
Vil du spørr oss, vil du last oss?
Vil du kaill det førr et svik?

Sola som gikk ned i kveld,
ho ska skin førr dæ min kjære
Å føglan som e fri,
dæm ska vis vei å aillt ska bli
Myttji lys å myttji varme.
Tru å håp det kan du få med
Mange tåra, tunge stunde,
e æ redd førr at det bli

Når sola jage natta bort
Så kryp du godt innte mæ
Å gjømte de tunge tankan
Dæm æ hadd i går
I liv og latter spør du mæ
Om rægne og om sola
Å svaran som æ gir dæ e itj dæm æ hadd i går.

Å sola som gikk ned i kveld
Ho ska skin førr dæ min kjære
Å føglan som e fri,
dæm ska vis vei å aillt ska bli
Myttji lys å myttji varme
Tru å håp det kan du få med
Mange tåra, tunge stunde,
e æ redd førr at det bli.

  1. Ein fin liten blome

Ein fin liten blome i skogen eg ser,
i granskogen diger og dryg,
og vent mellom mose og lyng han seg ter.
Han står der så liten og blyg.

Sei, ottast du ikkje i skogen stå gøymd
der skuggane tyngja deg må?
Å nei, for av Herren eg aldri vert gløymd,
til ringaste blom vil han sjå.

Ein dag vil den stormande vinter deg nå,
då vert det vel dødsdagen din.
Då kviler eg lunt og har snøkåpa på,
til vårsola kysser mitt kinn.

Eit bod frå min Herre du blome meg ber:
om einsleg eg vert på min veg,
så veit eg at Herren vil vera meg nær,
Gud Fader, han vernar om meg.

 

Så, glad skal eg vakna hos Jesus ein gong
i morgonen æveleg klår,
og blanda med heilage englar min song
i himlen, dit døden ei når!

  1. Isogaisa

Ein gong så spurt æ ei gyggerkjerring
Om ka slags meining livet ha
Ho spøtta skråa og løfta staven
Så pekt a opp åt eit fjell og sa:

Sjå Isogaisa
Og sidan dø
Gå Såggemyran.

Ho greip ein frosk og kyssa kjeften
Og sa at Vennskap e vakkert lag
Men Løgn vil dra dæ i Løgnarjuvet’
Og Urett døm dæ sjøl ein dag

Sjå Isogaisa
Og sidan dø
Gå Såggemyran.

Eit Ærleg Arbeid e livets meining
Skjønt Såggemyran tar aldri slut
Men du ska finn dæ eit Isogaisa
Der ørna slår sine venga ut

Sjå Isogaisa
Og sidan dø
Gå Såggemyran.

  1. Deilig er jorden

Deilig er jorden
prektig er Guds himmel
skjønn er sjelenes pilgrimsgang
Gjennom de fagre riker på jorden
går vi til paradis med sang.

Tider skal  komme
tider skal  henrulle
slekt skal følge slekters gang
Aldri forstummer tonen fra him’len
i sjelens glade pilgrimssang.

Englene sang den,
først for markens hyrder
skjønt fra sjel til sjel det lød
Fred over jorden menneske, fryd deg
Oss er en evig frelser født.

  1. Oh when the saints, go marching in.

Oh when the saints, go marching in.
When the saints go marching in.
Oh, I want to be, in that number.
When the saints go  marching in.

And when the sun, refuse to shine.
And when the sun refuse to shine.
I still want to be, in that number.
When the sun refuse to shine.

Oh when the saints, go marching in.
When the saints go marching in.
I’m gonna to sing, as loud as thunder.
Oh when the saints go marching in.

Oh when the saints, go marching in.
When the saints go marching in.
I want to be, in that number.
When the saints go marching in.

Oh when the saints, go marching in.
When the saints go marching in.
I still want to be, in that number.
When the sun refuse to shine.